Tiden går otroligt fort. Mia har fått sin dotter den 23mars.

Man har hunnit gråta och skratta och velat om allt.

Träffat Tobbe en hel del. Funderat lite över allt som hänt den sista tiden.

Är kärlek som på film? Eller är de min drömvärld? Vill känna lyckan rusa i kroppen

men har insett att aldrig lär hända.

Jag är osynlig och bort glömd i en stor värld!

I morrn blir de jobb intervju nervös är man allt.

Sen ska man upp på den tradig grejen man går på vi af igen och få i fyllt sin fk lapp.

 Sen vet man aldrig vad som lär hända.

Nu ska man käka smörgås tårta och sen bara slappa framför tv:n.