Känner mig tom inombords. Vågar inte känna något. Känns som när luften går ur en ballong. Ett enda stort tom rum inombords.
Kommer jag någonsin våga känna lycka igen?
Leva med ständig oro börjar kännas i både kropp och själ.
Står och stampar på samma punkt dag in och dag ut.
Jobbar mest för att slippa känna hur jag mår.
Snart har 1år gått och jag mår verken bättre eller sämre.

Vissa saker saknar man så det gör ont i en.
En trygg famn och ligga i fram för en bra film. (Csi)
Varför blir saker aldrig som man tänkt sig?
Man kan bara behålla minnena av de goda.
Snart 1år sen jag flytta var har det året tagit vägen? Det har varit en Berg och dalbana på både ont och gott.
Utbildningen gick bra idag och klara provet också.
Så nu kan man sova gott inatt.

I Fredags fixa jag afterwork det var riktigt trevligt..länge sen jag skratta så mycket.
Att sen vissa försökte sabba min kväll men inte lyckades är ännu bättre svenska avundsjukan är hemsk.
Jobba natt kändes helt ok för att inte gått de distriktet på evigheter.
En lugn helg annars.
Tack M för du finns. Och tack för du ville hänga med på promenaden igår.
Nu ska jag åka på utbildning hela dagen.